Oslo
10 mil

Karlstad
10 mil

Skillingmark är namnet på en liten socken i västra Värmland...

Skillingmarks äldsta kyrkor

År 1689 uppfördes Skillingmarks nuvarande kyrka, vilken är den tredje i ordningen, vid Skillingsfors mellan sjöarna Asksjön och Björkelången. Tidigare stod socknens kyrka, den andra i ordningen, på Kleveneudden/Sundsudden som skjuter ut i Asksjön norrifrån, vid sjöns norra spets. Uppgifterna om när denna kyrka uppfördes är dock inte helt entydiga, som vi skall se.

Komminister Hilding Malmgren skriver följande i förordet till avsnittet om Skillingmarks socken i "Sveriges Bebyggelse, Värmlands län, del IV" : "Skillingmarks äldsta kyrka stod på den s.k. Kleveneudden vid norra delen av Asksjön. Traditionen vill emellertid påstå, att en tidigare kyrka skulle ha stått på numera norskt område, på Rambolsmon.
Den skulle då ha flyttats till Klevene i mitten av 1300-talet. Men det är föga troligt, att det skedde 1350, som man vanligen håller före, ty då härjade ju digerdöden. Sannolikare synes en annan uppgift vara, att den byggdes 1389."

Vidare berättas i samma förord att kyrkplatsen på Kleveneudden grävdes ut 1955 av
Gilbert Svensson vid Värmlands museum. Man fann då grundmurarna till ett litet rektangulärt kapell, med ett tillhörande kvadratiskt kor, kanske uppfört redan så tidig som på 1200-talet. Även täljstensdopfunten från kyrkan på Klevene-udden kan dateras till 1200-talet.

Erik Fernow skriver i sin Värmlandsbeskrivning från år 1773 om Skillingmarks kyrka under denna tidsperiod som han kallar för det 'Påfviska tidevarvet efter digerdöden'. Han skriver: "Skillingmark redkyrka låg nu vid Klefvene och var för öfrigt af lika beskaffenhet med Järnskog, såsom de ock båda förmodligen blefvo lagda under Kjöla gäll, dit de ännu lyda."

Enligt en uppgift som härstammar från klockaren och skolläraren Olof Andersson i Bön skall den allra första kyrkan, den på Rambolsmon eller Haugerudsmon, ha varit uppförd år 1122. I boken 'I Värmland' finns ett kortare utdrag ur Olof Anderssons dagbok kallat Ur en klockares dagbok. Den 7 Januari 1832 skrev han "Med min fader och besåg den gamla kyrkotomten på Sundsudden där kyrkan stått från 1350 till 1689. Den var 8 alnar bred och 16 alnar lång. Förut hade Skiljemarkens finnar en gemensam kyrka på Haugerudsmon (Rambolsmon), den skall hava varit byggd 1122. Men då digerdöden gick 1350, skiljde finnarna sig och de norska byggde sig en kyrka vid Medskog och Skiljemarken sin kyrka på Sundsudden 1350."

Historikern Arvid Ernvik uppger i boken Olof den helige och Eskoleia att Olof Andersson i ett brev skrivit "Andra året sedan jag blifvit vald till denna församlings Klockare och Skollärare eller år 1840 bad mig Abram Hinriksson om att få vara med i Skolan i Högsäter och lära sig de fyra räknesätten och då omtalade han att hans fader Hinrik Moland har en Bok, hvari står att Skiljemarkens första innevånare haft sin första kyrka på Rambolsmon och att denna varit der uppsatt 1122 och stått der till 1350, då den sorte Pest eller Digerdöden härjade Norge och Sverige. Hvarefter man skiljdes åt på så sätt att den norra delen af folket flyttade sin Kyrka till Medskog (nu Ejdeskog) och den södra delen till Klefneudden 1350."

Tidigare i samma brev hänvisar tydligen Olof Andersson till prästen Gustaf Noreens minnesskrift av år 1789, Skillingmarks kyrka i äldre tider, som författades inför den senaste kyrkans 100-årsjubileum. Men det är inte den skriften han syftar på i citatet ovan, då Noreen i sin skrift vare sig nämner årtalet 1122, eller uppgiften om att en del av församlingen valde att flytta sin kyrkoverksamhet till Medskog. Vilken skrift eller bok kan det röra sig om ? Vet någon något om detta ?

Olof Andersson skall också en gång under året 1846 ha skrivit följande i sin dagbok "Fått en Plankestubb af N. M. Olofsson i Klefvan, ur den gamla Kyrkan på Klefneudden, hvarpå stod årtalet 1350".

Ernvik har lagt fram en intressant teori angående namnet på den första kyrkan, den på Rambolsmon. Han anser att namnet 'Edaskogs kyrka' kan syfta på denna kyrka. För närmare uppgifter om den här teorin hänvisar jag till hans mycket intressanta och läsvärda bok Olof den helige och Eskoleia.

Prästen Gustaf Noreen skriver om den nuvarande kyrkan, såväl som om de båda tidigare kyrkorna i sin minnesskrift Skillingmarks kyrka i äldre tider från år 1789. Om kyrkan på Ramsbolsmon skriver han "Annars är en berättelse, at en Swänsk Kyrka fordom stått på Haugeruds mon ¼-dels mil inom norrska gränsen och blifwit nyttjad den tiden då Dannemark, Norrige och Swerige voro förenade under en Konung. Men härom har jag ej funnit något antecknadt i Historien eller gamla handlingar. På nämnde Haugeruds mo synes ännu lemningar efter någon gammal tomt." (Se även sidan om namnet Skillingmark.)

Om tiden då Sverige, Norge och Danmark varit förenade under en kung skriver Ernvik att det inte rör sig om Kalmarunionen, utan måste röra sig om tiden 1319-1343, då Magnus Eriksson formellt styrde över dessa länder. 1343 valdes dennes son Håkan till kung över Norge, varefter unionen upplöstes.

Vad skall man tro ? Kanske blev det svårare för Skillingmarksborna att hålla gudstjänst i sin kyrka på norska sidan gränsen efter unionsupplösningen 1343. I så fall verkar årtalet 1350 för flyttningen av kyrkan till Klevene vara ganska sannolikt, trots alla frågetecken.

Skillingmarks nuvarande kyrka

Den nuvarande kyrkan som ligger i Skillingsfors, mellan sjöarna Asksjön och Björkelången, uppfördes år 1689 och invigdes året därpå, 1690. Kyrkan, som är byggd helt i trä, täcktes några år efter uppförandet, i slutet av1690-talet, med intjärade trästickor, men är numera försedd med vitfärgad stående träpanel. Altartavlan är utförd år 1703 av Nils Falk, även kallad Nils Bildhuggare, och bemålad av Carl Fernstedt 1704. Den medeltida altartavlan från den föregående kyrkan på Kleveneudden finns emellertid bevarad, och hänger hedersamt till höger om den nyare altartavlan. Kyrkan har två kyrkklockor. Den stora klockan är gjuten i Karlstad 1724, medan den lilla klockan är mycket äldre, från 1477, och gjuten i Holland.

Skillingmarks gamla kyrka tvingades f.ö. att avstå en av sina kyrkklockor i skatt år 1531, när den s.k. klockskatten inkrävdes under kung Gustav Wasa. Kyrkan reparerades1755, och 1847 byggdes det en läktare inne i kyrkan. 1880 byggdes kyrkan om och utökades genom att koret utvidgades och en ny sakristia byggdes. Det är också nu kyrkan får sin utvändiga trästicksbeklädnad utbytt mot den vitfärgade träpanelen. 1939 byggs kyrkan om på nytt, varvid sakristian omgjordes till en absid, dit man flyttade altaret och altartavlan. Vidare byggde man en ny sakristia och satte upp en baldakin över predikstolen, samt vidtog en del andra åtgärder vad beträffar interiören. Kyrkan har även restaurerats ytterligare en gång på senare tid, 1994?

Kapellet på Kleveneudden

Enligt Erland Lagerlöfs bok Medeltida träkyrkor del 2, så kan grunden till kyrkan på Kleveneudden ha sett ut som i skissen nedan. Grundmurens bredd var 60 cm, och på sina ställen "starkt rubbad" av befästningsarbeten utförda år 1905 och under beredskapstiden 1940-45. Golvet i långhuset skall ha utgjorts av kluvna stockar, medan golvet i koret bestod av stampad lera.

Prästen Gustaf Noreen skrev år 1789 i sin skrift Skillingmarks Kyrka i äldre tider: "Beträffande den gamla Kyrkan, som stod på Klefvene udden, så får jag om henne korteligen nämna följande, nemligen, at hon blifwit bygd för vid pass 400 år sedan, långt förr än den Lutherska Läran blef antagen i Swerige. Af tomtningen, som tillika med grafhögarne ännu tydeligen kunna ses, finnes at hon warit ganska liten, neml. 16 alnar lång och 8 al:r bred." Då en aln motsvarar knappt 0,6 meter, ser vi att Noreens uppgifter stämmer ganska väl överens med vad som framkom under utgrävningen 1955.

Även klockaren Olof Andersson uppger i sin dagbok exakt samma mått på grundmuren. Den 7 Januari 1832 skrev han "Med min fader och besåg den gamla kyrkotomten på Sundsudden där kyrkan stått från 1350 till 1689. Den var 8 alnar bred och 16 alnar lång."

Uppdaterat 2004-07-06