|
Oslo |
|
|
|
Karlstad |
| Start | Aktiviteter | Blandat | Bredband | Fiske | Fritid/Turism | Föreningar | Företag |
 |
| Hantverk/Kultur | Historia | Jakt | Kommunikation | Kyrkan | Utbildning | Länkar |
|
|
Skillingmark är namnet på en liten socken i västra
Värmland...|
|
|
En geografisk orientering. Var ligger Skillingmark, och hur ser det ut? |
|
Skillingmarks geografi. |
|
|
|
| Skillingmarks socken tabell 1 |
| Hemmans och lägenheters namn och natur. | Hemmanens | Areal i gammalt Tunnland | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nuvarande mantal. | Brukningsdelar | Jordtorp och andra lägenh:r | Träd-, humle- och kålgård. | Åker | Äng. | Skogsmark. | Hela Egovidden. | |
| Bergerud | 1/2 | 8 | 1 | 0,5 | 60 | 194 | 3872,5 | 4127 |
| Boda, Vestra | 1 | 37 | 1 | - | 176 | 300 | 2853 | 3329 |
| Bön | 1 | 10 | 3 | 0,5 | 100 | 179 | 2057 | 2336,5 |
| Gunnerserud | 1/2 | 12 | - | 0,3 | 65 | 80 | 2175,2 | 2320,5 |
| Holmserud | 1 | 12 | 1 | 0,5 | 100 | 97 | 1651,3 | 1849,3 |
| Hångstad | 1 | 32 | 2 | - | 145 | 137 | 1971 | 2253 |
| Högsäter | 1 | 31 | - | - | 86 | 354,6 | 1463,5 | 1904,1 |
| Klefvane | 1/2 | 18 | 1 | 0,5 | 87 | 100 | 663 | 850,5 |
| Olerud | 1/2 | 21 | - | 1 | 42 | 102 | 1000 | 1145 |
| Sundshagen | 1/3 | 7 | - | - | 115 | 114,5 | 491 | 720,5 |
| Wiken | 1/2 | 23 | 6 | 0,3 | 75,3 | 128 | 961,7 | 1165,3 |
| Summa | 7 5/6 | 211 | 15 | 3,6 | 1051,3 | 1786,6 | 19159,2 | 22000,7 |
| (Uppgifterna hämtade ur Sockenbeskrifningar för Wermlands län, 1882) |
|
|
| Skillingmarks socken tabell 2 |
| Hemmans och lägenheters namn och natur. | Anmärkningar i afseende å åkerjordens beskaffenhet, omnämnande i den ordning de olika jordarterna mest förekomma, äfvensom ängens, skogs- och betesmarkens beskaffenhet. |
|---|---|
| Bergerud | Sandmylla och delvis god lermylla på lerbotten, rödmylla. Ängen stenig. Skogsmarken delvis växtlig, innehåller äfven ganska mycket berg och myrar samt äfven mossar. Rik tillgång på ståndskog. |
| Boda, Vestra | Skarp sandjord, något lermylla och myrjord. Ängen skarpt sten- och bergbunden. Skogsmarken mycket bergig men delvis god. Skogstillgången under sednare åren minskad, men delvis god. Foder otillräckligt. |
| Bön | Delvis lera delvis sand. Ängen stenig. Skogsmarken växtlig; god ståndskog. |
| Gunnerserud | God lermylla, myrjord och en mindre del sandmylla. Ängen stenig. Skogsmarken bergig och uppfylld af mycket myrar och mossar. Ståndskogen betydlig. |
| Holmserud | Lermylla på fast botten, delvis lösare rödmyllsbotten, sandmylla på lös botten, myrjord efter sjön. Flottled går genom hemmanet. Skogsmarken växtlig, men delvis myrländt. |
| Hångstad | Ler- och sandmylla, delvis rödmylla på lös botten. Ängen sten- och bergbunden; otillräckligt af foder. Skogsmarken medelmåttigt god med dels ungskog, dels sparad timmerskog. |
| Högsäter | Sand-, grus- och rödmylla på lös botten; obetydligt lermylla. Ängen stenig och bergig. Foder köpes mycket. Skogsmarken medelmåttig med hufvudsakligast ungskog. |
| Klefvane | Skarp sandmylla på grusbotten, myrjord bättre och sämre samt något lermylla. Ängen stenig och bergig, men efter myrkanterna sidländt. Skogsmarken växtlig, mest ungskog. |
| Olerud | Lermylla med delvis svart stenbunden mylla på grusbotten, myrjord. Ängen sten- och bergbunden. Skogsmarken växtlig. Ståndskogen ung. |
| Sundshagen | God lermylla på lerbotten, delvis sämre, sandmylla på lös botten. Ängen stenig finnmark. Skogsmarken god; skogstillgång god, men mest ungskog. På vissa skiften finnes dock mycket timmer. |
| Wiken | Lermylla och sandjord; myrjord på sandbotten. Ängen sten- och bergbunden med en mindre del sidländt äng. Skogsmarken växtlig, mest ungskog. |
(Uppgifterna hämtade ur Sockenbeskrifningar för Wermlands län, 1882) |
|
|
|
Nedanstående text är hämtad från "Beskrifning öfver Skillingmark socken uti Nordmarks Härad och Wermlands län; Upprättad år 1850 af L. E. Ekelund" |
|
Socknens allmänna beskaffenhet "Skillingmarks socken, belägen i nordvestra hörnet av Nordmarks Härad, gränsar i norr och vester till Norrige, på en sträcka av 2 5/6 mil (som utgör en kroklinje av mer än hälften av sockengränsen), i söder till Jernskogs socken, i öster till sistnämnde socken och Köhla socken af Jösse härad. Skillingmarks kyrka ligger, enligt skedda observationer, 59 grader 50' nordlig bredd och 29 grader 34' östlig längd, samt omkring 400fot öfver Westerhafvet. Socknens hela areala yta uptager 25,725 ½ tunnland, hvaraf stora och mindre sjöar m:m: upgå till 3400 ¾ tunnland; Således utgör fasta landet 22,324 ¾ tunnland. Denna ägorymd består af 30 tunnland Tomter, träd- och kålgårdar, 858 ¾ tunnland Åker, 1907 tunnland Äng och 18656 tunnland Skogs- och Betesmark samt 873 tunnland Mossar. Större och mindre, genom elfwar sammanhängande sjöar, bilda från norr till söder en betydlig dal, som delar socknen i tvenne halfdelar, hvilka begge uti geologiska hänseende äro fullkomligt likartade, eller genom fjellar, bergkullar och landthöjder starkt couperade, och emedan strömdraget docerar mot söder, synes socknens södra del ligga betydligt lägre än den norra. Den största sammanhängande fjellåsen genomstryker, från norr till söder, hemmanen Bodas och Oleruds skogar, samt fortsätter sedan sin kosa i samma derection genom Jernskogs socken. Genom hemmanen Högsäter, Hångstad och Klefvans ägor sträcker sig en landthöjd, som utgörande en sidoarm af Norska fjellarne, afbrytes af Bodas och klefvans inägorymd, hvilken är försedd med några sterrila osammanhängande berg. Westra delens skogar består af en mer eller mindre afbruten bergmassa, hvars höjd är större vid Norska gränsen än inuti socknen, emedan densamma utgör en del af den bergås, som genom Wermland bestämmer naturlig gräns mellan de båda rikena. Från denna bas uppskjuta åtskilliga höjder på hemmanet Bergeruds ägor, Tippåsen på Böns och Hundeberget på Gunnarsruds och Wikans ägor med flera. Höjderna fortsätta sin sträckning söderut åt Jernskogs socken, bland hvilka en längre, ehuru smalare bergshöjd tager sin början på hemmanet Wikans ägor, och sedan nästan paralelt med hemmanet Holmseruds inägor. Från de flesta af dessa höjder erhåller man en widsträckt och angenäm utsigt öfver såväl Skillingmark som en del af Jernskog och Köhla socknar, och emedan föronämnda vattendrag äro omgifna med branta med omvexlande barr- och löfskogsbeklädda stränder, upkommer för ögat en tafla, som i naturskönhet täflar med de flesta vyer i Wermland. Hemmanen, som för det mästa äro belägna vid sjöstränderna, bidraga genom sin byggnadsstil och snygga utseende äfven mycket härtill, hvarförutan sjön Björklången, såväl där som stränderna äro bevexta med en vacker och wårdad björkskog. Öppna slätter äro således inga andra än de, som mer eller mindre sammanhängande inägor bildar, t:e: Högsäters, Hångstads, Sundshagens, Bergeruds och Klefvans inägor i socknens norra del, samt Böns, Gunneruds, Wikans och Holmeruds inägokedja i den södra delen, hvilken dock på flera ställen är allt för mycket couperad, för att få namn av Slätt. Hemmanet Bodas inägor utgöra från Heljesjön till Skillingsfors bruk en af kärn och bäckar genomskuren dal. De öfriga dalarna äro: En som börjar på hemmanet Bönsägor och fortsätter genom Gunnerud och slutar vid Björklången i hemmanet Wikans rågång; En som börjar i Jernskogs socken, fortsättande förbi Bred- Möln- och Damkärnen till Wikans inägor vid Björklången; En som följer wattendraget emellan Tannsjön och Askesjön med flera dalar af mindre djuplek i sjelwa utmarken, af vilka må nämnas den, som åtföljer wattendraget vid Norska gränsen, samt en annan, som utgör gräns mellan denna socken och Jösse härad. Sjöar: Tannsjön, hvars öfra del betydligt sträcker sig in i Norrige, är den största af socknens watten, och hvars yta äfven ligger ansenligt högre än de öfrigas, hvilket bevisas af de wattenfall som äro belägna i wattenledningen mellan förstnämnde sjö och Asksjön. Denne sistnämnde är till storleken den andra i ordningen, samt av socknens ägor på alla sidor helt och hållet kringränd, hvilket förhållande äfven äger rum, med den lilla ofwanför liggande Nordsjön, som är afskild från Askesjön medelst ett av en elf genomskuret 300 alnar långt ed. Heljesjön, äfven med sin norra del belägen i Norrige, begränsas af hemmanen Klefvan, Boda, Hångstad och Högsäter. Den sydligaste och äfven vackraste sjön är Björklången, som till större delen är kringränd af socknens ägor. Dess öfra del kallas Edssjön och är afskild från Asksjön medelst ett 6 fot högt fall vid Skillingfors bruk. I djuplek öfwerträffas alla sjöar innom socknen af Tannsjön som befunnits wara 20 famnar djup emellan hemmanet Hångstads utmarkslägenheter, hvilka genom sjön äro afskilda. Kärn och mindre watten finns i myckenhet, bland hvilka Edskärnet, Gårdskärnet, Fjellsjön och Riskärnet på Bodas ägor, Skutkärnet på Gunneruds ägor, Bomkärn, Damkärn, Stickkärn på Böns, Holmkärn, Grenkärn, Krokkärn, Burnäs- Fjelkattkärn på Bergeruds, Lögkärn på Sundshagens, Djupkärn, Bredkärn och Mölnkärn på Wikans ägor, äro de vesentligaste. De öfriga äro små kärn ock så kallade dyflar. I sjöarne finns i allmänhet inga ovanliga fisksorter, men i de kärn som är belägna i trakten af Norska gränsen finns röding (Salmo Salvelinus) äfvensom laxöring med flera sorter. Rinnande vatten. Den mest wattenrika elfwen, Brattforsen, sammanbinder sjöarna Tannsjön och Askesjön, samt drifwer åtskilliga wattenverk, belägna emellan hemmanen Bergerud och Sundshagen. Därnäst kommer en annan från Norige, som afskär hemmanet Högsäters inägor, sammanbinder Nordsjön, Askesjön och Björklången, samt drifwer i förening med dem förstnämnde elfvens wattenmassa Skillingsfors bruk och fortsätter sitt lopp från Björklången genom Jernskogs socken, under namnet av Jernskogselfwen, hvilken gör en krökning i form av en Häst- eller jernsko, tills den slutligen tager en nordostlig riktning genom Köhla socken och utfaller slutligen i Glafsfjorden. Från Holmkärn å hemmanet Bergeruds ägor uprinner en bäck, som vid socknens vestra sida bestämmer gränsen mellan Swerige och Norige, fortsättande sedan sitt lopp söderut genom Jernskogs och Österwallskogs socknar hvarest han, såsom äfven utgörande gräns ett längre stycke emellan sistnämnde socknar och Norige, undfår namnet Långebäck, hvilken, sedan han blifvit förstärkt med wattnet från åtskillige kärn samt sjöarna Tiken, Östen och Töcken, drifwer Töcksfors bruk, hvarest han kastar sig i sjön Stora Lee. Långibäck utgör den ymnigaste wattenmassa, som af Stora Lee emottages, hvarföre Holmkärnet med skäl kan anses för källan till den flod som drifwer Lennartsfors Bruk i Wermeland, Billingsfors, Christinadahls, Håfreströms och Upperuds Bruk på Dahls Land, samt dessutom en mängd sågverk och andra inrättningar, innan den vid Upperud eller Köpmannebro förbindes med Wenern. Från Heljesjön söderut genom Ris- och Edskärnen på Bodas ägor går en bäck som utfaller i Björkelången öster om Skillingmarks kyrka; en annan mindre bäck rinnande i samma rigtning, utgör gräns mellan Jösse härad och socknen, samt genomstryker hemmanet Oleruds skog, förenar sig med en biflod från öster och utfaller i Björkelången. Från Norige kommer en bäck, som rinner norrut och hastar i den delen av Tangsjön, som kallas Fiskkärn. Från Stickkärnet och Grafkärnet i hemmanet Bergeruds skog uprinner tvenne bäckar, som fortsätta sitt lopp öster ut till Askesjön. Från Damkärn på Böns ägor uprinner en bäck, som utfaller i nämnda sjö och från Bredkärn å Holmseruds ägor en annan, som går norrut till Björkelången på Wikans ägor. Mossar finns på hemmanet Holmseruds, Gunneruds, Böns och Bergeruds utmarker af hvilka Bergeruds mossarne uptagande 350 Tunnland, äro de betydligaste. Mosseodlingar hafva ännu icke blifvit gjorda, men efter allt utseende skulle ett dyligt företag, där localen sådant medgåfwo, låta verkställa sig, emedan många mossar äga en tämeligen god botten. Rådande jordmonen innom socknen är egentligen hvad åkern beträffar, i de flesta hemmanen lerblandad sandjord och lermylla på lerbotten, utom i hemmanen Högsäter och Boda, hvarest mindre lerblandad mylla hvilar på sandbotten. Ängarna däremot bestå af en sämre jordart, hvaruti rödmylla ingår huferad species; men några sidlänta ängslappar, som i anseende till höskördens vidmagthållande, ännu icke blifvit upodlade, äro till jordmonen fullt ut icke lika goda som åkern. Såväl åker som äng variera betydligt emellan skarpa ofruktsamma kullar och höjder samt bördiga hö- och sädesgifvande dalar, hvarföre någon betydlig skillnad i mindre och måttliga år icke upkomma i afseende på skörden. Odlingarna hafva på de senaste 50 a' 60 åren oavbruteet fortgått, och synes det som sockenborna, därvid hvarken sparat möda eller omkostnader, hvilket bäst bevisas av stora hopsamlade stenhögar, breda wäl uplagda diken, där sådana warit av nöden samt inhägnade åkerlappar i utmarken. Följden har derföre blivit den, att äldre Personer, som i yngre dagar varit vande att på förenamde orter köpa spannemål (nemlig under en tid, då folknummern endast utgjorde hälften av sitt nuvarande antal, men som ändå i missvextår måste äta barkbröd) nu röna den upmuntran, att på egen jord skörda en tillräcklig bergning. Flera lägenheter finnas å somliga hemman ännu att upodla, synnerligast på Bodas ägor, hvarest en sänkning af Gårdskärnet skulle åstadkomma, om icke stor, åtmindstone mycket god ägorymd utöfver den närvarande. Bergarter inom socknen består af Granit. Några malmledningar hafva ännu icke blifvit synliga. Mineral och hälsokällor finnes däremot på åtskilliga ställen, af hvilken en, belägen i Gunneruds skog, warit begagnad till hälsobrunn, och o forna dagar talrikt besökt, men är numera ödelagd. Goda kallkällor finnes däremot på de flesta hemman. Av Djurarter påträffas ofta Björnen, Mården, Gräfsvinet och i vattendraget Uttern. Av Träd och Wäxter finnas inga sällsyntheter, men eken wexer så wäl bland löfskogen i ängarne som bland barrskogen i fjellen. I botaniskt afseende är Skillingmark, enligt sakkunniga mäns yttrande, värd att besökas, emedan omvexlande höjder och dalar, i rikt måtto frambringa de flesta wanliga växter, som trifvas på denna latitud. Klimatet är hälsosamt, hvartill det couperade af många sjöar och rinnande watten genomskurna samt skogsbevexta läget mycket bidrager. Smittosamma sjukdomar hafwa sedan 1773 icke besökt denna socken. Hvad öfriga tillfälliga sjukdomar beträffa höra dessa till sällsyntheterna." |
|
|
|
En avskrift av en handling upprättad av lantmätare Richenberg i Juli år
1758
|
|
Vill du veta vad som händer under året i Skillingmark? Titta då in i • Aktiviteter |
Vill du veta vad som hänt genom åren i Skillingmark? Titta då in i: Arkiv &
Nostalgi biblioteket |
|
| Historia av Martin Sparby |
|
Uppdaterat 2004-07-06 |